mammatilltree

Vi kom hem och satt igång direkt. Maskerade och fixade. Lilly fick ta det lugnt framför tvn, hon stannade dock inte där så länge. Hon hjälpte till och målade väggarna i sitt rum istället. Och färgen är så cool, inte alls som jag tänkt men ändå så bra. Vi har insett att vi inte kommer hinna tapetsera idag men förhoppningsvis hinner vi det direkt efter frukost imorgon. Lilly har varit supernöjd med att vara ensam hemma med bara mamma och pappa, det har nog aldrig hänt förut. Så vi satsade på att mysa extra och låta henne välha både mat och mellomys. 

Dags att preppa mellofate

Titta så fint hon har gjort, lagt upp allt själv. Valde vad ju skulle mysa med, och skurit godis och bananer själv. Så himla duktig och hon var så himla nöjd. 

Detta är väggen med tapeten, försökte ta en bild där ljuset var rättvist mot nyansen men det gick inte, går förmodligen bättre i dagsljus. 

Emil är jätte opepp på att tapetsera imorgon då varken han eller jag har gjort det innan. Jag är dock mer optimistisk och tänker att hur svårt kan det vara? Man får väl räkna med att det tar tid och inte stressa så borde det inte vara några problem! Nu börjar mello snart så tänkte avsluta detta inlägg här! Fortsättning följer.... 

Hur gör man för att hitta den där icke existerande motivation och arbetsmoralen när man ska skriva uppsatser? Det kan ju inte bara vara jag som alltid är ute i sista minuten även fast jag vet att jag behöver börja tidigare..? En annan sak som jag har märkt när jag måste plugga och göra diverse uppgifter är att jag ALLTID blir sugen på godis, eller chips, men mest godis. Detta konstanta godissug gör mig knäpp. 

 

Sen har jag det där problemet att när jag börjat men inte riktigt slutfört och kanske arbetat flitigt i cirkus en timme så blir det som att all motivation att fortsätta bara försvinner. Som att jag har varit tillräckligt duktik tillräckligt länge för att sluta och göra något annat.. Men varför är det så? Varför kommer den känslan? Jag kan ju inte vara ensam om den heller tänker jag. Önskar att jag hade den där självdiciplinen som vissa andra har och bara gör sakerna i tid istället för att skriva och slarvigt och stressa dagen innan deadline. 

 

Jag har 2 uppsatser och deadline är den 2/3, lugnt tänker ni, då har jag ju tid på mig.. eller? NEJ! För det är nämligen så att vi har examination på dessa uppsatser redan nu på fredag den 26/2, så jag behöver vara klar imorgon. Hur långt har jag kommit då? Jo men jag har ju skrivit halva första. Intalade mig själv att jag iaf skulle skrivit klart den igår, det gjorde jag inte. Vad gjorde jag hela kvällen då tänker ni? kollade greys såklart. 

 

Men till min fråga då, hur hittar man motivationen som inte finns? Och kom inte och säg att det bara är att göra för det är faktiskt inte det. JAg har försökt i en vecka nu. Jag måste ha någon form av motivation till arbetet för att kunna skriva, så hur gör man? 

Okej något jag har snöat in mig på just nu är inredning, specifikt inredning av barnens rum. Jag har ju beställt tapeter till flickornas rum och hoppas på att få dem i veckan. Arwids rum kommer att målas förmodligen en blågrå färg eller en mer grön nyans, oklart. Eventuellt också att han får en mörk fondvägg och resten i en ljusare ton fast av samma färg. Men inredning. Let's talk about that. Det är ju så otroligt sjukt dyrt. Varför kostar lampor flera 1000lappar? Det är ju något man behöver ha liksom. Jag ÄLSKAR sånna där fjäderlampor men har alltid ansett att dom är för dyra och därav inte köpt någon. Nu hittade jag en nedsatt till halvapriset så köpte den till Tyras rum men asså jag får ändå en klump i magen när jag tänker på hur mycket pengar den lampan faktiskt kostar. Den kommer bli otroligt fin i alla fall. 

 

Försökt kolla MASSA på köp och sälj eftersom jag gärna köper möbler och inredning begagnat, men hittar inget alls. Eller jo, köpte en hushylla till Lillys rum nu i helgen som jag har velat haft jättelänge. Lillys rum är därmed kaos just nu för inget står på något bra plats och jag vet inte exakt hur jag vill ha sakerna i hennes rum än. Tänker att jag löser det sen, är i valet och kvalet om vissa saker ska bort och då blir det ju automatiskt mer plats. Vill köpa ramar till tavlorna jag beställde, men jag kan ju liksom inte handla allt på en gång eftersom det finns inte en chans att jag har råd med det. Det är ju ändå 3 barnrum som ska fixas. Egentligen ska man väl kanske fokusera på ett i taget men jag tycker att det är så himla svårt. För hur prioriterar man vem man ska börja med egentligen? Jag vill ju helst göra allt på en gång.

 

Ibland tänker jag typ att det skulle vara värt att låna upp huset typ 20 000 och bara ha det som renoveringsbuffert liksom. Vi har ju inte så stora lån eftersom vi bara behövde ta lån på halva husets värde, samtidigt så blir jag snål och vill inte utöka lånen vi redan har eftersom målet är ju att betala av dem och inte utöka dom liksom. Men aah, jag vill så mycket samtidigt som jag inte har en aning om vad jag vill. great. Det blir nog bra tillslut. Någon gång när jag har gått i penison så är nog huset klart ska ni se! Eller inte. Blir ett hus någonsin klart?